Skit också!

Nog för att jag trodde att jag missade den, men i alla fall, jag kunde väl haft tur. Hade inte tur idag heller, P-Bot på 500 spänn och en sur kille som gav den trots att jag satt bredvid hela tiden och väntade på barnen.

Skit!

Nu är det omtenta på lördag och det är inte kul. Har inte pluggat något mer sedan senast, så jag får väl skylla mig själv!

 Jobbar ju själv på högskola så jag vet hur mogen man borde vara ju..... Jag är ju vuxen och har själv tagit det på mig.

Kram alla, försök att trösta mig, jag är på så kasst humör.

Hej igen.Jag var tillbaka på jobbet efter tre veckor. Det kändes inget vidare, men jag jobbade i en och en halv vecka, därefter hade jag julsemester i nästan fyra veckor. När jag kom tillbaka efter det så var fortfarande stämningen kass på jobbet och jag kände mig inte alls motiverad/uppskattad. Sedan vet jag inte vad som hände för rätt vad det var så var det kul igen att jobba och jag gjorde ett bra jobb igen.Nu flyter allt på. Jag har åter lite väl mycke tatt göra (läs, tar på mig för mycket), men när jag nu mår bra så trivs jag med det. Tyvärr pluggar jag lite samtidigt och ska ha en fruktansvärd tenta imorgon. Jag hatar tentor!!!!Jag är hemma idag för att plugga så det är väl bsäta att jag sätter fart någon gång....Tack för att ni läser i min blogg!KramÅskan

Vad trist att drömma/mardrömma om jobbet varje natt. Nåväl, jag sover nu ialla fall, det är mer än vad jag gjort de senaste månaderna. Men, jag kommer ständigt på grejor jag måste göra/skulle ha gjort på jobbet. Igår var jag tvungen att ta kontakt med min chef för att påminna om en grej som behöver göras och idag får jag be en annan kollega att hjälpa mig ta fram underlag och datum för när det ska vara inne.Hon undrade om inte jag var sjukskriven och varför jag i så fall jobbade, men det går ju inte bara att strunta i det?!?Just nu väntar jag på att hon ska ringa åter så att jag kan få lite frid.Jag hade tänkt att köpa lite presenter och julklappar igår, men det blev inte att jag ens orkade ta mig utanför dörren. Idag ska jag försöka mig på detta äventyr, och gå på apoteket samt storhandla. Pust! Vad man blir oföretagsam av att gå hemma. När jag vanligtvis är på jobbet så hinner jag allt detta + jobba på en och samma dag utan att gnälla!Nej, jag känner mig fortfarande uppe i varv och vet inte riktigt vad jag ska göra åt det.Det är lätt att säga att man ska koppla av och strunta i jobbet, men det är inte så enkelt att göra märker jag.Kram på er ute i rymden!ÅskanMåste fortsätta dagens anteckningar:Min kollega ringde åter och det visar sig vara lite panik med arbetet. Jag fick sätta mig och författa lite och förbereda samt skicka till chefen och samtidigt försöka få tag i dem det drabbar. Det tråkiga är att jag tror och känner inte att mitt arbete uppskattas, kanske just därför jag har sådana stressreaktioner att jag inte kan sova bla...Nåväl, jag tog mig till att storhandla på Willys. Det var bra och ingen fara. Däremot orkade jag inte in till stan för att köpa födelsepresenter och julklappar. Jag tog till en annan affär utanför centrum och köpte på mig lite PC-spel som stod på önskelistan istället. Jag får in till stan en annan dag.Därefter ringde telefonen och min samtalsterapeut ringde och påminde om att jag skulle varit där just då!Ohhps, det trodde jag var imorgon. Snacka om att jag blivit glömsk. Jag har haft två tider på hela veckan att passa och redan misslyckats med en... Undrar vd det står för? Får prata med terapeuten om detta senare. Jag slängde mig i bilen och in till stan och fick mitt samtal.Oj vad bra det känns att prata lite med någon som har förmågan att höra det jag säger och att göra mig medveten om vad ddet är jag säger. Otroligt! Varför har jag inte provat detta tidigare? Kan det vara för att det är så dyrt?Pengar ja, de räcker inte till riktigt och har en sällsam förmåga att flyga sin väg ganska snabbt.Kram på er i rymden!Åskan

Jag är sjukskriven några veckor på grund av stressreaktioner och jag håller på att bli vansinnig av att inte ha något att göra, inte orka ta mig för något och av att inte träffa någon. Dessutom är jag så ledsen över min chef/närmsta kollega som påstår att jag "sjukskrivet mig när vi har som mest att göra" och att hon måste "fixa allt själv och rätta till fel"!Vilken inställning!Tror hon på fullaste allvar att jag sjukskrivet mig själv av illvilja? Hur kan hon sprida denna människosyn runt sig? Hon som är så underbar/trevlig/omtänksam/snäll? Fattar hon inte att del i min utmattning beror på den enorma arbetsbörda hon lagt på mig? Det är inte lätt att arbeta 100% men ha arbetsuppgifter motsvarande 150%. När jag dessutom inte hann ta mer än tre veckors semester i sommar och inte hann ta höstlov, hur sjutton skulle jag ha hunnit?Jag låter arg, men jag är faktiskt ledsen och bvar för att koma tillbaka till jobbet och behöva ta all skit!Nåväl, nu ska jag försöka skingra tankarna en stund innan barnen kommer hem och det blir full kalabalik!Åskan Muller som är less idag!

Vi hade totalt missförstått hur det hela skulle gå till. Vi fick reda på att barnen skulle samlas kvart i sex och konserten började halv sju. Vi släppte därför av ätteläggen, väntade på farmor och farfar och kom in efter att ha köat en lång stund ca tjugo över sex. Då träffade vi ätteläggen som sa att han redan hade spelat ute i korridoren och inte skulle spela mer.Vi trodde givetvis att han hade missförstått situationen och bad honom leta upp sin spelledare för att få vidare instruktioner.Det visade sig tyvärr vara så som han sa! Jag blev väldigt ledsen och sonen var också besviken över att vi missat hans spelning. Jag var dessutom arg på ledaren som inte talat om detta för oss.Nåväl, en dag som sonen sett fram emot och varit spänd över i 1½ månad försvann på detta vis. Inget foto eller någonting har vio från spelningen.Vad gör väl det? Vi lever och mår bra, men visst är vi besvikna. Dessutom kostade det oss 350 kronor helt i onödan. Vi var inte ett dugg intresserade av att titta på de andra ungarna när de hade riktig konsert.Så avlöpte fredagens bestyr.Denna gången blixtrade det om Åskan Muller!!!

Det doftar ljuvligt av pepparkakor i hela huset!Jag och barnen har just bakat pepparkakor av 3 kg deg som jag gjorde igår. Kryss i taket: - Nästan alla blev bra! En liten omgång blev något för mörka, men det gjorde inget eftersom vi hade deg kvar och kunde göra om gavlarna till pepparkakshuset.Nu ska vi snart på konsert. Det ena barnet spelar instrumetn och det är premiär på uppvisning idag. Hur spännande som helst!Jag kommer att skriva mer serioöst i denna blogg i framtiden, men just nu är det första försöket så jag vill bara se hur det ser ut.Tjohej pepparkakshjärta!Åskan Mullrar